Att navigera grön omställning – intervju med Eva Svedling

Grön omställning innebär inte bara utmaningar för bolag, utan för hela det svenska samhället. Vi bjöd in Eva Svedling, tidigare statssekreterare och VD för tankesmedjan Global utmaning, till vårt kontor för ett samtal om det nuvarande landskapet för grön omställning, Sveriges miljömål, samt behovet av starka förebilder och nya samarbetsytor. 

Hej Eva! Välkommen till Another Tomorrow. Du har lång erfarenhet av politiskt engagemang i Miljöpartiet bakom dig och under en tid arbetade som Statssekreterare hos Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. 

AT: I höstas publicerade du tillsammans med Tomas Kåberger, Johan Rockström och Anders Wijkman en debattartikel om vikten att bevara Sveriges klimatmål. Vilka risker ser du med att skjuta dessa mål till 2045 istället för 2030?

Eva: Jag ser detta som mycket allvarligt. Att skjuta på klimatmålen är en kraftig signal som legitimerar uppskjutning av grön omställning för hela samhället, inte minst företagen. Detta skapar inte bara stor osäkerhet, vi förlorar även den framåtrörelse som varit och som vi med politisk kraft har fått till. 

Jag anser att det behövs ett nära samarbete kring det klimatpolitiska ramverket mellan regering och näringslivet för att lyckas med intentionen att sätta kraftfulla, ambitiösa mål så att alla aktörer vet vad som gäller. Visst kommer det att krävas mycket att genomföra dessa förändringar, men det ger långsiktiga investeringar som man kan följa framåt. Denna drivkraft försvinner nu när vi skjuter målen på framtiden. 

AT: Hur ser du att dessa förslag till förändringar av klimatpolitiken kan komma att påverka svensk industri och dess konkurrenskraft på den globala marknaden?

Eva: I Sverige har vi alla möjligheter att gå före och vara en global förebild för grön omställning. Det har varit lätt att se att det här med grönt stål och i att producera utan utsläpp är en fördel för svensk ekonomi. Det här är ju en attraktiv export och det skulle kunna bygga ett enormt välstånd. Men även det tror jag riskerar att försvinna nu. Varför ska man förlägga de fabrikerna här i Sverige om förutsättningarna för omställning nu ändras?

AT: Kommer stora bolag klara av att hålla fast vid sina klimatambitioner om man inte får det politiska stödet? 

Eva: Det är det som är frågan. Jag tror att en del av lösningen är just att de stora bolagen  går före och vågar investera i verklig omställning. Men det finns ju en gräns för vad de kan klara av om inte politiken också ändrar sig. Man måste ju hitta sätt att göra det här tillsammans. 

AT: Vad är det då som krävs? 

Eva: Jag tror att det dels krävs modiga, starka företagsledare på de stora företagen som ser att grön omställning både är nödvändigt och att det skulle kunna bygga Sveriges välstånd. Det vill säga ledare som vill ta ett större samhällsansvar som går utanför sitt eget företag. 

Det andra som måste finnas på plats är starka fackföreningsledare som ser hur det här kommer att påverka arbetsmarknaden. Ledare som inte bara arbetar för att hålla fast vid jobben eller se till att prata löner och arbetsvillkor, utan som agerar som samhällsaktörer. Alla de människor som de organiserar är ju även medborgare. 

AT: Vi som samhälle har ett stort fokus på just politiken och förväntar oss att det är där allt ska hända. Då inget politiskt parti i dag har mandat att driva eller driver en tydlig och offensiv agenda för omställning, vilka andra arenor för förändring ser du som viktiga?

“Jag tror att man måste fundera över nya oväntade allianser – alltså nya samarbetsformer och partnerskap. Jag har länge hoppats på att företag ska kroka arm med miljöorganisationer. Man behöver gå samman. Ingen kan göra det här själv. ”

Eva: Jag tror att man måste fundera över nya oväntade allianser – alltså nya samarbetsformer och partnerskap. Jag har länge hoppats på att företag ska kroka arm med miljöorganisationer. Man behöver gå samman. Ingen kan göra det här själv. 

AT: Finns det några sådana samarbetsytor som du tycker är värda att nämna som goda exempel?

Eva: Fossilfritt Sverige är en väldigt bra plattform, naturligtvis. Men det är ju ett regeringsinitiativ och det behövs plattformar som är oberoende nu så man inte är helt styrd av politiken. Detta är ett uppvaknande som behövs generellt sett i civilsamhället – man behöver skapa sig ett oberoende för att vara en demokratisk kraft för förändring. 

Fair Transition – som vi jobbade med på Global Utmaning – är en ytterligare sådan plattform värd att nämna. Detta är ett forskningssamarbete som organiserar fackliga organisationer, civilsamhälle och forskning för att skapa en fair transition. Det är Stockholm Resilience Center som håller i denna plattform nu. 

Vi behöver alltså dels nya samarbetsformer. Dessutom behöver vi tillsammans med fackliga organisationer skapa en medvetenhet om grön omställning som går hela vägen ner så att yrkesarbetande får upp en förståelse för vad omställningen kommer att betyda för dem. Det måste även byggas underifrån. När vi börjar tala om detta runt kaffeborden och anställda ifrågasätter vad det egna företaget gör, då skapas ett tryck som kan leda till förändring. 

AT: Vad mer kan då ledare inom näringslivet göra för att bidra till förändringsarbetet för att öka takten för omställning? 

Eva: Jag är personligen tilltalad av Inner Development Goals – ett ganska stort initiativ som utgår från Agenda 2030 där en rad aktörer tillsammans identifierat vad som krävs av oss som individer för att uppnå våra klimatmål och de globala målen. Denna stora förändring kommer aldrig att ske om vi människor inte förändrar oss. För i slutändan kommer allt detta tillbaka till hur vi som människor beter oss, vad vi värderar och hur vi omsätter de värderingarna i tydliga ställningstaganden. 

Stort tack Eva för att du tog dig tid att komma över till oss på Another Tomorrow och tala grön omställning!